Så började det

Premiär år 1941

Firandet av Enköpings Lucia började redan 1941 när Sveriges godtemplares ungdom, SGU, i Enköping ville göra något trevligt för att samla in pengar till sin verksamhet för att förhindra tuberkulos – en på den tiden allvarlig sjukdom som drabbade många svenskar.

 

SGU finns inte längre, men IOGT och sedermera IOGT-NTO AA Afzelius har fört traditionen vidare. Arbetet med Enköpings Lucia har hela tiden grundat sig på ideellt arbete.

 

När det första årets luciaarrangemang blev så uppskattat beslutade sig SGU för att fortsätta. Enköpingsprofilerna Hans Pettersson (HP) och Olle Sjöman deltog som unga i de första luciatågen och övertog så småningom ansvaret för hela arrangemanget. De var engagerade ända till år 2005 respektive 2004 när de gick ur tiden.

 

Luciakommitténs kärna har därefter bestått av IOGT-NTO-medlemmarna Britt-Marie Lidmo, Lars Widgar och Solweig Widgar. Under de senaste åren har Britt Lindberg, Anna Bergsten och Isabelle Wassler varit körledare. Luciafirandet har haft en viss inramning med kandidering, luciaomröstning, kortegeåkning, luciavesper i Vårfrukyrkan samt luciatåg hos företag, organisationer och kommunen.
 

Gammalt material bevarat

I IOGT-NTO:s gömmor finns en hel del material bevarat, till exempel affischer med luciakandidater, gamla svartvita foton av lucior och tidningsklipp. På affischerna från 1950- och 60-talet finns endast fem luciakandidater med. I slutet av 1960-talet blev det sju kandidater.

 

Av affischerna framgår det att olika typer av fester hållits i anslutning till luciafirandet. Ibland kallas det luciabal, ibland luciafest. Till en början hölls festligheterna i gamla tennishallen, därefter i Folkets hus och förstås på Joar Blå.
 

Välgörande ändamål

Varje år har luciaarrangemanget samlat in pengar till välgörande ändamål. Sedan många år har hela överskottet skänkts till FUB – en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. Pengarna har kommit från de företag och organisationer som engagerat Enköpings Lucia för ett framträdande och från kollekten vid luciavespern i Vårfrukyrkan.

 

Av arkivmaterialet går det också att utläsa att varje års lucia kröntes av någon prominent person i staden, till exempel kommunfullmäktiges ordförande. Lucian fick – och får fortfarande – ett speciellt smycke och den specialsydda klänningen som minne.
 

Britta först ut

Enköpings allra första lucia hette Britta Eriksson, som gift Britta Norberg. Namnen på alla andra Enköpings lucior har luciakommittén också koll på. Se vilka de var här.

 

En enda gång har det hänt att en före detta lucia fått se sin dotter vald till lucia. Gunilla Lövgren var Enköpings Lucia 1968 och 27 år senare, 1995, var det dottern Evelinas tur. En numera rikskänd sångerska, Elin Lanto, var Enköpings Lucia år 2000.
 

Inställd lucia 2015

För första gången sedan starten för 75 år sedan blev det ingen Enköpings Lucia år 2015. Luciakommittén lyckades inte få tag på någon körledare som ville jobba ideellt. Även intresset att vara luciakandidat och för att rösta dalade.

 

Men trots allt blev det ändå en luciavesper i Vårfrukyrkan år 2015 tack vare eldsjälarna Britt-Marie Lidmo, körledaren Britt Lindberg och Kerstin Maurd, som rest med Britts luciakör till Italien i många år. Alla tre kom på samma tanke och enades om ett uppskattat arrangemang med den ”italienska” luciakören i Vårfrukyrkan. Det är också dessa tre som nu initierat en fortsättning och omtag av traditionen med Enköpings Lucia.
 

Nya krafter och nytt grepp

I april 2016 samlades första gången intresserade föreningar och privatpersoner som ville hjälpa IOGT-NTO att återuppta den gamla traditionen, däribland Enköping Centrumsamverkan och Enköpings tre Rotaryklubbar. Med ny energi, flera aktörer med bred förankring i samhället och nytänkande har nu Enköpings Lucia moderniserats för att fortsätta den fina och långa traditionen in i framtiden.

 
Bland det nya märks:

  • Kandidaterna utses efter hur bra de sjunger.
  • Marknadsföring och röstning sker via egen hemsida och Facebook-sida utöver traditionella kanaler, exempelvis fysiska röstlådor.
  • Överskottet går till flera olika lokala föreningar som gör gott i Enköpings kommun. Vilka dessa föreningar slutligen blir och hur mycket pengar de får avgör luciakandidaterna och de som röstar.

 
 
Källor:
”Årets Lucia blir nummer 70”, Enköpings-Posten, 19 november 2010, Kerstin Maurd
”Adjö, Enköpings lucia”, Enköpings-Posten, 13 oktober 2015, Anders Jagemo
”Lucia i ny tappning”, Enköpings-Posten, 16 april 2016, Maria Hedlund
”Lucia kan bli verklighet igen”, Enköpings-Posten, 20 april 2016, Kjell Sjöberg